11. Högloft blev långloft

Boningshuset till Örnanäs östra gård byggdes helt nytt åren 1810-14. Huset byggdes då som ett höglofthus - en låg stuga i mitten omgiven av högre loft (även kallade härbergshus). Stugan i mitten var den huvudsak­liga bostaden, och loften användes som förråd och som sommarbostad.

Under 1850-talet förlängdes huset. Det västra loftet koppla­des loss från stugan och rullades 3,5 meter längre åt väster. Sedan byggdes stugan och det bortrullade loftet ihop. Genom att göra så här sparade man virke. Man behövde ju inte bygga till mer än två korta ytterväggar. Hade man för­längt huset utan att flytta loftet hade man behövt bygga två ytterväggar och en gavel. Samtidigt som huset förlängdes höjdes taket över stugan. Hela huset fick ett gemensamt, lika högt, tak. Den här typen av hus kallas för långloftshus.

Boningshusets olika ombyggnadsfaser. Illustration: © Gunnar Almevik.