5. Bastuan och brydestuan

Bastuan och brydestuan är två delar av samma byggnad. Bastuan, bastun, är byggnadens innersta del, helt byggd av sten och med en ugn. Här torkades lin och hampa. Bry­destuan är den yttre delen där det torra linet och hampan bröts och bearbetades för att man skulle komma åt fibrer­na. Fibrerna spanns sedan till garn eller tvinnades till rep.

Bastuan och brydestuan här i Örnanäs byggdes någon gång 1840-1860. Byggnaden ligger en bit bort från övrig bebyggelse. Torkningen var nämligen brandfarlig. Ibland anlitades vana ”bastukärringar” att sköta ugnen. De var kunniga och vaksamma. Vid minsta ovarsamhet kunde linet, och hela byggnaden, brinna upp.

Ugnen
Ugnen i bastuan i Örnanäs är fortfarande hel. Lys med en lampa in genom hålet (till vänster om ingången) så ser du hur den är uppbyggd. Ugnen värmde upp hela bastuan, rummet innanför, där linet eller hampan breddes ut för att torka.

Garn av hampa och lin
Av garnet från hampan tillverkades rep, säckar och grova täcken. Av linet kunde spinnas både grovt garn till vardags­kläder och mattor, och riktigt tunt garn att använda till spet­sar och fint linnetyg.

På en karta över Örnanäs från 1830 finns ett åkerstycke, som kallas ”Hampåker”, strax norr om gården. Någon linåker finns inte angiven på kartan, men lin måste ha odlats här, åtminstone för husbehov. Linet fick så småningom ge vika för den billiga, importerade bomullen. Bastun och bryde­stugan i Örnanäs var en ruin redan på 1920-talet.

Odling av hampa förbjöds
På 1970-talet förbjöds odling av hampa i Sverige. Växten hade, med flower power och hippierörelsen på 1960-talet, fått en ny användning som narkotikaväxt. Men den hampa, som odlades av bönderna på 1800-talet och tidigare, saknade troligen narkotiska ämnen. Den industrihampa som nu återigen odlas i liten skala i Sverige kan inte heller användas för framställning av narkotika.

Blommande lin.