23. Kålhagar och humlehagarOmkring ruinerna till Örnanäs västra gård finns fortfarande små rester av en trädgård. Här växer spansk körvel, vintergröna, backlök och krusbär. Stengärdet kring den gamla kålgården är också kvar. Den rundade sträckningen är densamma som på kartan från 1830.
På kartan över Örnanäs från 1830 finns markerat både kålhagar, frukthagar och humlehagar. I kålhagen odlades inte bara kål utan alla möjliga sorters grönsaker. I frukthagen fanns äpplen och annan frukt. I humlehagarna reste sig höga stänger med slingrande humle. Lag på att odla humle År 1687 förbjöd Karl XI:s regering all import av humle för att stoppa handeln med tysk humle. Det skulle odlas svensk humle! I 1734 års lag sägs att ”Alle hemman böra humblegård hafva”. Humlen användes vid ölbryggning, för smaken skull och för att det förlänger ölets hållbarhet. Tusentals stänger År 1671 registrerades humleodlingen i Örkeneds socken, och Lönsboda var då den gård som hade flest stänger – 2 000 st. Örnanäs hade 100 stänger. I hela socken fanns 33 100 stänger! De gav långt mer humle än vad som behövdes för husbehov. I skriftliga handlingar från början av 1800-talet framhåller man att de flesta gårdarna i Örkened ”Hafwa god Humble växt”. Humle från Tyskland Idag finns inga tydliga spår av äldre tiders humleodling i Örnanäs. Några få vilt växande plantor kan vara rester efter odlingen i humlehagarna. Skyldigheten att ha en humlegård upphävdes 1860. Då hade de svenska bryggerierna allt mer övergått till att köpa humle från Tyskland. De sista svenska kottarna I samband med första världskriget startades en storskalig humleodling i trakterna kring Näsum, men år 1959 skördades de sista svenska humlekottarna. Den tyska humlen var långt billigare än den svenska. Ny trend En ny trend under 2000-talet är att små mikrobryggerier startas upp, ibland med svensk humle som ingrediens. |